TURPAN ------> LIAODUN

Asia, China, Stockholm - Singapore

Flykten finns i Liaodun. Det är tidig morgon i Xinjiang och jag tänkte komponera en handfull rader innan jag trampar igång för dagen. Min senaste hälsning kom från Turpan och sedan dess har jag hunnit cykla lite mer än 350 kilometer på de kinesiska ökenvägarna. Naturunderhållningen varierar och beror av vilken typ av väg jag cyklar på. Längs den stora motorvägen, som jag ofta tvingats ta i brist på alternativ, blir det långtråkigt och även om naturen omkring är vacker emellanåt tappar den en del av sin charm när den ackompanjeras av långtradare och en fyrfilig asfaltsväg. Då och då hittar jag dock mindre asfalterade vägar som löper parallellt med den större vägen vilket direkt ger en känsla av att komma närmre den storslagna ökennaturen.

Från Turpan tog jag mig 95 kilometer till Shanshan. Efter ett tiotal fina solnedgångskilometer rullade jag in i den oväntat stora staden. Jag hade initialt ställt in mig på en natt i fält men staden, som inte var utmärkt på min karta, dök upp som bekvämt övernattningsalternativ. Jag inledde min jakt på en prisvärd säng vid 19-tiden, precis när solen gått ner. Mitt sökande efter hotell var märkligt då jag nekades rum och sängplats på de allra flesta ställen efter att hotellpersonalen tagit emot pengar och pass. Först efter vad som verkar vara ett obligatoriskt samtal till polisen nekade de mig övernattning, gav tillbaka både pass och pengar och pekade mot nästa hotell. Efter att ett tiotal identiska situationer spelats upp framför mig kokade jag av frustration och ilska men genom att ta en paus för en kall lager fann jag tålamodet igen. Klockan hade hunnit passera 22 när jag till slut hittade ett hotell som kunde ge mig tak över huvudet, utan att ringa polisen. En resa i Kina, speciellt när man inte kan kommunicera i språk, kräver ordentligt med tålamod.

I förrgår fortsatte jag tugga österut och dagen, som bjöd på en lätt men irriterande motvind, gav lite drygt 100 kilometer i loggboken. Jag smet undan från motorvägen och reste mitt tält i skydd av en viadukt och med fin utsikt mot bergskedjan Bogda Shan. Natten blev dock något av en vaken mardröm och anledningen till det kan ses i videoform längst ner i denna post. Igår transporterade jag mig själv 130 kilometer, tack vare en tidig start. Trots småhinder kan jag inte annat än konstatera att resan i Kina flyter på relativt smärtfritt. Sedan mitt inträde i landet från Kazakstan för två veckor sedan har jag förflyttat mig 120 mil och jag har troligtvis inte mer än några dagar kvar till dess att jag når provinsen Gansu. Värt att notera är att jag är positivt överraskad av det bemötande jag hittills fått i Xinjiang. På förhand har jag, från andra cyklister och resenärer, hört rykten om ett ganska kallt och ogästvänligt Kina vilket inte är något jag upplevt i Xinjiang, snarare tvärtom. Jag misstänker dock att Xinjiang som har mycket influenser från Centralasien kan vara undantaget och att bemötandet förändras i takt med att jag kommer längre söderut.

A WINDY MORNING

Jag brukar vanligtvis sova väl i mitt Hilleberg-hem men igår natt höll en mindre storm mig vaken genom natten. Mitt vindpiskade tält, som jag bara stadgat upp med stenar då marken var för hård för tältpinnar, lyfte omkring mig och mitt liggunderlag när byarna var som kraftigast. Nedan följer morgonfrisyr i rörlig form.

/THE ESCAPE

Comments

Featured posts