CYCLING IN A SCREENSAVER

THE ESCAPE IN TASLICAY! 230 färska kilometer österut från Erzurum har jag loggat de senaste två dagarna. Ytterligare en tältnatt var planerad för kvällen men mörka regntunga moln lockade till bekvämlighet och jag styrde hjulskutan till ett litet vandrarhem i byn Taslicay. När jag för en stund sedan stod i den varma duschen kändes mina femtio kronor för härbärge mycket välinvesterade. Nu sitter jag med en kopp té, magen smälter en god middag och jag tänkte koka ner de senaste dygnen för mina digitala vänner.

Jag lämnade Erzurum på söndagsförmiddagen. Cykeln rullade fantastiskt med nya däck, efter verkstadsbesök med ekerspänning, och allmän skötsel. Min glädje blev dock kortvarig och avbryts av att ett tiotal ungdomar i utkanten av Erzurum börjar skrika och kasta sten mot mig. De hade ingen vidare precision och när två meter förbannad svensk tvärbromsade, slängde cykeln vid vägkanten och vrålandes älgade mot dem försvann de kvickt åt olika håll. Jag fortsatte trampa men efter bara några minuter byttes sten mot is. Hagel öste ner och piskade mot lår, händer och öronsnibbar. Jag tog skydd vid en bensinmack och bjöds på värmande té innan jag kunde fortsätta. Jag hann trampa 25 kilometer innan nästa oönskade stopp. Punktering #5 (innerslangen hade hamnat i kläm, inget fel på de nya däcken…). Med ny luft i en hålfri slang tog jag en kebabpaus och fyllde på med ny energi. Efter lunch flöt det på fint i vackra och varierande landskap. De öppna fälten, gröna rullande kullarna och bergstopparna vid horisonten i kombination med en djupblå himmel och stackmoln här och där, fick cyklingen att kännas som i en skärmsläckare. Läger för gårdagsnatten blev i en fin dalgång och efter frystorkat kröp jag ner i min varma sovsäck med min bok. Redan vid andra stycket var ögonlocken tunga och jag slocknade skönt.

Idag fortsatte skärmsläckar-hojjandet i 130 kilometer. Till skillnad från igår slapp jag stenkastning, hagel och punkteringar och dessutom hade jag en fördelaktig vind i ryggen. Imorgon når jag Dogubayazit som blir min sista destination i Turkiet. Dogubayazit ligger i närheten av Turkiets högsta berg “Mount Ararat” som sträcker sig 5100 meter över havet. Innan jag ger mig in i Iran tänkte jag utforska Dogubayazit och området kring den väldiga vulkanen i någon dag eller två.

/Erik

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.