FÖRSTA GÅNGEN

Till våren har han varit med i fyra år. Han, som heter Love. Jag älskar honom. Han ger mig så många skäl, tvingar mig att förändra, förbättra och fördjupa. Han får mig att vilja titta på mina aviga sidor. Denna blogg handlade om flykt – resor till andra delar av världen. Med barn finns ingenstans att fly, inte sällan kommer man rent rumsligt ingenstans. Man kan bara flyta med. I sommar har han lärt sig simma, slänger sig från bryggkant och klippa. Vi har fångat krabbor, kräftor och grodor. Vi har skrotat runt i skog i jakt på svamp och pinnar. Vi har lekt vargar. Han är en pratkvarn, ställer frågor som blir till längre samtal. Love är nyfiken, glad, busig, smart, och omtänksam. Aldrig hade jag kunnat föreställa mig. Att jag också på vis, skulle få uppleva min egen barndom genom honom.

Ovan: Love och jag i badet.

Om några veckor har lillasyster varit med i tre månader. Hon, som heter Ljuva. En ny kärlek växer fram. En ny rytm. Vi är fyra; Liv, Love, Erik och Ljuva. Hon har börjat le och skratta. I veckan badade vi i badkaret för första gången. Hon vill vara nära, hänger i bärsele och ligger på bröstet. Skriker med penetrerande stämma. Storebror vill pussa, klappa, dra, nypa och slå. En ny nivå av kaos. Hon är så len. Jag har inte helt lätt att knyta an, svårt att hantera det otröstliga läget. Vet ju att det kommer. Vem är hon, den här lilla tjejen? Love kallar henne Duva. Hon är vår fredsduva. Nu, med viss erfarenhet, blir det något annat – vet att det tar form med tid. Men aldrig kan jag föreställa mig hur det ska bli, när jag flyter fram i denna ovissa dröm.

Ovan: Ljuva och jag. Nedan: Love och Ljuva.

Nedan: Love H.

Nedan: Liv och Love med nyfödd Ljuva.

Se gärna färskt inlägg: ÄN EN GÅNG.

/Erik

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *